Hur såg universum ut precis efter Big Bang? Hur utvecklades de första stjärnorna och galaxerna? Forskare vid Bielefeld University söker svar på dessa frågor och ser långt tillbaka i det förflutna. Med det digitala radioteleskopet LOFAR tar de upp signaler som har tagit miljarder år att nå oss. 'research_tv' presenterar LOFAR -stationen i Norderstedt. Det drivs av Bielefeld University i samarbete med Universität Hamburg.

'Med detta radioteleskop kan vi få mycket stora och exakta diagram över galaxer. Vi kan använda dessa data för att dra slutsatser om hur universum utvecklades, säger professor dr. Dominik Schwarz från Bielefeld -universitetets fysiska fakultet. Astrofysikern och hans forskargrupp studerar hur strukturer utvecklas i universum. Han planerade LOFAR -stationen i Norderstedt tillsammans med professor Dr. Marcus Brüggen från Sternwarte i Hamburg [Hamburgs observatorium] och hans team, och den invigdes som den sjätte LOFAR -platsen i Tyskland i september 2015. LOFAR består av totalt 49 antennfält spridda över hela Europa. En sådan bred spridning medger en mycket högre upplösning än vad som är möjligt på en enda plats. Det är därför partner från Tyskland, Nederländerna, Polen, Storbritannien, Frankrike, Sverige och Irland har gått samman för att bygga världens största radioteleskop.

I Norderstedt täcker LOFAR -stationen ungefär en fotbollsplan. Andra för andra plockar 192 antennaggregat upp radiovågor från rymden. Varje signal får en exakt tidsstämpel så att den kan flöda tillsammans med signalerna från de andra LOFAR -stationerna för att bilda en totalbild. ’Vi vet exakt ner till tio nanosekunder när signalerna når hit’, enligt Schwarz. Stationerna synkroniseras via GPS och signalen skickas till Groningen i Nederländerna via Forschungszentrum Jülich. Groningen är platsen för LOFAR: s superdator som omvandlar data till bilder.

Istället för att fånga vågor av synligt ljus mäter LOFAR radiovågor. 'Kort efter Big Bang, innan det fanns struktur eller en stjärna, bestod universum av endast neutralt väte. Det fanns inget ljus, och det är därför som denna epok också kallas universums mörka tidsålder, förklarar professor dr. Marcus Brüggen. 'Den enda strålningen var svag och kom från neutralt väte. Denna strålning når oss i exakt det frekvensområde där vi utför våra mätningar. ' Detta frekvensområde är mycket lågt, mellan 10 och 240 megahertz, och har knappt utforskats tidigare. LOFAR står för Low Frequency Array.

Enligt professor Dr. Martin Egelhaaf, prorektor för forskning, är LOFAR-projektet av stor betydelse för både fysik och universitetet i Bielefeld. 'Det ger ett viktigt bidrag till att internationalisera vårt universitet eftersom vi samarbetar inte bara med starka nationella partner som Universität Hamburg eller Max Planck Society utan också med en mycket stark partner i Nederländerna.' På tysk sida får Bielefeld University och Universität Hamburg sällskap av till exempel Max Planck Institute for Radio Astronomy (MPIfR) i Bonn, Max Planck Institute for Astrophysics (MPA) i Garching och ytterligare universitet och observatorier. I Nederländerna är ASTRON, Netherlands Institute for Radio Astronomy, ansvarigt för projektet tillsammans med universiteten i Amsterdam, Groningen, Leiden och Nijmegen.